Åh, shit vad jag hatar när folk försöker få det att framstå som att dom inte gjort något fel. Som om att dom är totalt oskyldiga och att någon annan är ansvarig.
Hur i h*elvete kan någon annan vara ansvarig för dina val och handlingar? Hur tänker du egentligen? Jag förstår verkligen inte dina tankegångar... Eller är det bara det att du vill skylla ifrån dig och lägga skulden på mig för att det är enklare så? Hur ansvarslös får man lov att bli? Hur omogen kan man vara? Nää, nu så börjar mitt tålamod att klinga ut. Jag förstår verkligen inte!
Sen just det att jag frågar en fråga, och du spottar tillbaka den på mig. Utan något svar. Med bortförklaringar inlindade i den. Istället för att då vara ärlig och svara, eller inser du inte vad du gjort..? Inser du inte vad det är du gör med mig, mot mig, mot oss.....
Det är inte bara du, eller bara jag.... Utan man är ju faktiskt fler. Det ska vara en sväng dörr för att det ska fundera! Inte en med bara handtag på ena sidan.... Du verkar dock inte förstå det. Fast du verkar ju inte förstå något av det du gör mot mig. Du ser ingenting som något fel. Du ser inte mig överhuvudtaget längre. Finns jag ens för dig? - Känns inte som det.. Jag har bara blivit kastad åt sidan. Precis som nästan alla andra också har gjort. Du vet själv hur mycket vi har pratat om att det faktiskt är det värsta som kan hända, att det är det värsta vi vet. Att bli behandlad som att man inte är likvärdig som någon annan.
Jag trodde att det var annorlunda mellan dig och mig. Jag trodde att det vi hade faktiskt var på riktigt... Var det dumt av mig? Du snackar om att det är jag som gjort detta mot dig. Men kolla dina fakta! Kolla dina mail, dina sms, din röstbrevlåda, dina invites på FB. Det är du som gjort detta mot mig. Det är du som lämnat mig. Du som övergivit mig. Inte tvärtom. Kom inte och påstå att jag har fel..
Det som du håller på med började långt innan den här så kallade "dissen" kom ifrån min sida. Du var redan ute och sprang runt med andra. Du hade redan kastat allt vi hade på marken och stampat på det. Smutsat ner det.
Du har gjort mig ledsen. Du har gjort mig besviken. Du har gjort mig sur. Du har förstört allt som var. Allt är borta. Ingenting är magiskt längre, speciellt inte nu när du har varit med någon annan......
Du försöker f*n inte ens rädda det som finns kvar. Hör bara bortförklaringar och inget ärligt längre, allt har blivit kallt, smutsigt och falskt......
Du är där när jag vaknar på morgonen. Du är där när jag ska somna på kvällen. Du äter kvällsmat med mig. Du ser film med mig. Vi skrattar tillsammans. Vi gnabbar och kivas också tillsammans. Du finns där när jag behöver dig. Så som jag kommer finnas där när du behöver mig. Vi tar mysiga skumbad tillsammans. Vi står vid varandras sida i jobbiga stunder. Vi festar tillsammans. Dansar på krogen med varandra. Vi umgås tillsammans med våra vänner. Vi lagar mat och diskar tillsammans. Vi åker på semester tillsammans. Vi vill upptäcka världen tillsammans. Du och jag tar viktiga beslut och bestämmer saker tillsammans. Vi åker på små "roadtrips" tillsammans. Vi dricker must alldeles för långt innan jul tillsammans. Vi ska fira jul och nyår tillsammans. Vi ska planera våra liv med varandra tillsammans.
